Italian Early Renaissance Painter, 1445-1510 Italian painter and draughtsman. In his lifetime he was one of the most esteemed painters in Italy, enjoying the patronage of the leading families of Florence, in particular the Medici and their banking clients. He was summoned to take part in the decoration of the Sistine Chapel in Rome, was highly commended by diplomatic agents to Ludovico Sforza in Milan and Isabella d Este in Mantua and also received enthusiastic praise from the famous mathematician Luca Pacioli and the humanist poet Ugolino Verino. By the time of his death, however, Botticelli s reputation was already waning. He was overshadowed first by the advent of what Vasari called the maniera devota, a new style by Perugino, Francesco Francia and the young Raphael, whose new and humanly affective sentiment, infused atmospheric effects and sweet colourism took Italy by storm; he was then eclipsed with the establishment immediately afterwards of the High Renaissance style, which Vasari called the modern manner, in the paintings of Michelangelo and the mature works of Raphael in the Vatican. From that time his name virtually disappeared until the reassessment of his reputation that gathered momentum in the 1890s   Related Paintings of Sandro Botticelli :. | Giorgio vasari,Portrait of Lorenzo the Magnificent | Pontormo,Portrait of Cosimo the Elder | Adoration of the Magi | Punishent of the Rebels (mk36) | C Dr to North Korea |
Related Artists:
CIGNANI, Carlo
Italian Baroque Era Painter, 1628-1719 Italian painter and draughtsman. He was the leading master in Bologna during the later decades of the 17th century, commanding a position of authority comparable to that of Carlo Maratti in Rome. He bore the title of Conte, and his biographer Giovan Pietro Zanotti wrote that he 'always worked for glory, not for need'. Zanotti's emphasis on Cignani's 'new manner' refers to the reflective, intimate mood of his art, presaged in the later pictures of Guido Reni and Guercino, and in those of Simone Cantarini. This gentle manner, which prevailed in the second half of the 17th century,
James Bard
1815-1897
staffan hallstrom
Staffan Hallström, född 1914 i Stockholm, död 1976, var en svensk målare och tecknare. Staffan Hallström föräldrar var Gustaf Hallström, antikvarie vid Statens historiska museum och Astrid Hallström, född Berg. Han studerade på Gerlesborgsskolan, Tekniska skolan 1932-34 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1935-41 för bland annat Isaac Grenewald och Olle Hjortzberg 1935-41. Han företog studieresor till Frankrike, Italien, Nederländerna och Belgien. Staffan Hallström bodde och arbetade under 1940-talet i Saltsjö-Duvnäs, där han hyrde rum av konstnären Olle Nyman. Han fick då kontakt med Evert Lundqvist, som inspirerade honom och gav honom stöd. Tillsammans med Olle Nyman, Evert Lundqvist och Roland Kempe ingick han i Saltsjö-Duvnäs-gruppen. Senare hade han även atelje på Varvsgatan och kombinerad bostad och atelje vid Brunkebergstorg. År 1946 hade han sin debututställning på Konstnärshuset i Stockholm. Han slog igenom med utställningen Hundra målningar på Konstakademien 1961 och spåddes då lysande framtid framför allt av skulptören Torsten Renqvist. Staffan Hallström, arbetade i nyexpressionistisk stil och bland hans mest kända verk är Ingens hundar från 1958, som köptes in av Moderna museet. Detta motiv målade han sedan i olika versioner. Tillsammans med Lasse Andreasson gestaltade han 1972 Masmos tunnelbanestation med verket Ta ned solen i tunnelbanan, målningar på plåt utefter spårväggarna. Han är representerad på bland annat Moderna och Nationalmuseum. .